Många köpare är intresserade av att få kunskap om radonhalten i ett tilltänkt objekt. Vanligen är en försäljning planerad i så god tid att en radonmätning borde ha låtit sig göras under ett vinterhalvår. Ibland är tiden vid en försäljning knapp och många säljare tänker inte på att mäta i tid. Vid förfrågningar från köparen har säljaren ofta inget svar att ge. I jordabalkens fjärde kapitel reglerar köp, byte och gåva av fast egendom. Om en fastighet inte stämmer med vad som följer av köpeavtalet eller om den annars avviker från vad fastighetsägaren med fog har kunnat förutsätta, anses fel i fastighet föreligga.

Köparen får inte åberopa en avvikelse som han borde ha upptäckt vid en så kallad jordabalksbesiktning, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Köparen har undersökningsplikt. Säljaren, i sin tur, har en upplysningsskyldighet, som bl.a. innebär att är han skyldig att uppge radonhalten om han känner till att den är för hög. Om fel föreligger har köparen rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har även rätt till skadestånd om felet eller förlusten beror på försummelse från säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst. En köpares fordran på grund av fel i fastighet preskriberas tio år efter tillträdet. Han måste dock reklamera i skälig tid från det att han upptäckte felet.

Om en överlåtelse av en fastighet sker via en mäklare har är mäklaren skyldig att tillhandahålla köparen en skriftlig beskrivning, där vissa uppgifter är obligatoriska. Radonförekomst är inte en sådan uppgift. Känner däremot mäklaren till att fastigheten är radonmätt skall han upplysa köparen om detta Källa: SOU 2001:7, sid 19

Tabell 1. Radon i småhus. Fördelning på kommuner. I tabellen redovisas antalet bostäder i småhus i landets kommuner den 31 december 1998 enligt SCB. Därefter följer uppgifter från kommunernas enkätsvar. Tredje kolumnen i tabellen anger antalet bostäder med blåbetong, den fjärde anger antalet bostäder som har radonmätts. I de följande fyra kolumnerna redovisas antalet bostäder med radonhalter överstigande 200 Bq/m3 respektive 400 Bq/m3 , bostäder med halter över 400 Bq/m3 i procent av mätta bostäder samt den maximalt uppmätta radonhalten inomhus. I den näst sista kolumnen anges hur många bostäder som har radonsanerats. I den sista kolumnen redovisas kommunens bedömning av markradonförhållandena i kommunen. Se tabellen på sida 193:

http://www.regeringen.se/contentassets/992ff2aa54bc4d4dac489177318e7fcf/del-2-radon-fakta-och-lagesrapport-om-radon

Regeringen har givit ut en utförlig skrivelse om radon där man beskriver faran med radon, jämför med andra länder och mycket information för husägaren och husköparen. Läs mer under länkar Regeringen. Skrivelsen är några år gammal men tar bland annat upp åtgärder mot radon och hur radon påverkar värdet på huset.

Radon, faror och lösningar

Notera att Regeringen lyfter fram vikten av att utföra en Jordabalksbesiktning (som är mer omfattande än en överlåtelsebesiktning).

Radon i Stockholms län

Vad är källorna till radon

Markradon
Den luft som finns i marken har alltid hög radonhalt – allt ifrån 5 000 till 2 000 000 Bq/m3. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät. Inomhus kan radonhalten då bli hög, mätningar ända upp till 80 000 Bq/m3 har gjorts. Utomhus späds radonet snabbt ut med den vanliga luften.

Så gott som alla kommuner har låtit undersöka radonsituationen och har kartor som visar områden med hög, normal eller låg risk för radon. Men om stora mängder jordluft läcker in finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Därför bör man mäta radon i alla bostäder med markontakt.

Byggnadsmaterial
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong däremot, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag, kan det bidra med radonhalter på upp till 1000 Bq/m3.

Hushållsvatten
Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls. Vatten med radonhalter högre än ett par hundra Bq/l förekommer i brunnar borrade i berg, samt i kallkällor och grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. Kommunalt vatten renas innan det går ut till hushållen och innehåller därför mycket sällan höga radonhalter.

När man använder radonhaltigt vatten i hushållet avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En grov tumregel är om radonhalten i vattnet är 1000 Bq/l ger bidraget till inomhusluften upphov till en extra radonhalt på ca 100 Bq/m3.

Radonmätare
Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är att använda så kallade spårfilmsdosor. En mätning med dessa tar dock väldigt lång tid. Vill du ha en snabbare och rådgivande radonmätning kan du göra en elektronisk mätning med en radonmätare. Fördelen med att mäta radonhalten med en elektronisk radonmätare är att du snabbt kan identifiera hus eller rum som har potentiella problem samt att du kan se radonvariationen över tiden.

Med vår Radonmätare R3 får du på kort tid en tydlig indikation på radonhalten i utrymmet du vill mäta. Efter slutförd mätning laddar du ner mätvärdena från din radonmätare och får upp variationerna i en graf. Denna graf kan du skriva ut eller klistra in i en rapport eller presentation. Du ser tydligt i den uppmätta grafen hur radonhalten varierar under dygnet. Eftersom du tydligt ser radonvariationen över tiden kan dessa radonmätare användas för att analysera olika åtgärder, såsom ventilation, tätning etc.

Rikvärden och gränsvärden för Radon
I början av juni 2002 antog riksdagen propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor (2001/02:128). Till grund för denna ligger radonutredningen från 2001. Regeringen säger i propositionen bl.a. att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sänka radonhalterna i inomhusluften. Beslutet i riksdagen innebär att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ett av de 16 nationella miljömålen, kompletteras med ett särskilt delmål för inomhusmiljön. Inomhusmålet har formulerats som att: ”År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.” Delmålet har preciserats på två områden, radon i inomhusluft och ventilation.

För radon finns två mål angivna:
– Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m3 senast år 2010
– Radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 senast 2020

Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö. Mer om miljömål finns att läsa på Miljömålsportalen.

De rikt- och gränsvärden som finns för radon och andra naturligt förekommande ämnen har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter. Gränsvärden hittar man i föreskrifter, som är bindande, t.ex. Boverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Riktvärden hittar man i allmänna råd som t.ex. Socialstyrelsens allmänna råd om radon i inomhusluft. Riktvärdena för radonhalter i bostäder och lokaler där kommunerna har tillsyn enligt miljöbalken är kopplade till begreppet olägenhet för människors hälsa.

Gränsvärden och riktvärden radon i luft
200 Bq/m3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M) samt SOSFS 1999:22 (M).
200 Bq/m3 Högsta radonhalt i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12.
400 Bq/m3 Högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17
2,5 MBqh/m3 och år Högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar under utförande; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17.
Motsvarar ca 1500 Bq/m3 i radongas vid en arbetstid av 1600 timmar per år.

 

Gränsvärden och riktvärden gammastrålning
0,3 µSv/h Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radonmätning i inomhusluften göras. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1999:22 (M)
0,3 µSv/h Högsta gammastrålning i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12.

 

Gränsvärden och riktvärden vatten
100 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.
1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.
1000 Bq/l Mätning av radonhalten i inomhusluften bör göras, SOSFS 1999:22 (M)
1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17 (M). Socialstyrelsens riktvärde gäller mindre vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas.
0,1 mSv/år Total indikativ dos, TID. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Kommentera