Vad är en riskkonstruktion eller som man ofta säger välkänd riskkonstruktion och varför är det större risk med den typen av konstruktion jämfört med en annan konstruktionslösning. Begreppet riskkonstruktion har myntats i samband med att vi börjat få problem i form av fukt, mögel och lukt på grund av vissa byggnadstekniker. Notera att fukt- och mögelskador som kan leda till problem i innemiljön kan inträffa i alla konstruktioner. Men vissa konstruktioner drabbas oftare än andra och betecknas därför som välkända riskkonstruktioner. Riskkonstruktioner är konstruktioner som erfarenhetsmässigt visat sig har förhöjda fuktvärden och fukt- och mögelskador. Exempel på sådana konstruktioner är betongplatta på mark med uppreglat eller flytande golv utan underliggande isolering, krypgrund, plintgrund, torpargrund, invändigt isolerade källarväggar, tilläggsisolerad vind och våtrum som utförts felaktigt, enstegstätade fasader osv.

Nedan anges sådana konstruktioner och detaljer där det ofta inträffar skador och där man bör vara extra försiktig i samband med köp och extra noggrann i skötsel och underhåll. Men även konstruktioner som bedöms säkra kan bli riskkonstruktioner om de inte underhålls. Ett exempel är när dräneringen med åren slutar fungera på avsett sätt vilket ökar fuktbelastningen på källarväggar och källargolv.

Riskkonstruktioner har blivit vanligare i takt med obeprövade byggnadstekniker, energibesparing, byte av värmesystem och allt mer isolering i våra hus.

Krypgrund, torpargrund och plintgrund är en välkänd riskkonstruktion, 

Det torde vid detta laget vara allmänt känt att krypgrunder, torpargrunder och plintgrunder är riskkonstruktioner. Oljekrisen på 70-talet förde med sig att vi isolerade golvbjälklag över krypgrund allt mer. Sedan dess har kraven på tjock isolering i stort sett bara ökat. Värmen från bostadsytan stängs ute från krypgrunden och utrymmet torkar inte ut som det tidigare gjorde då värmeläckaget nådde genom den lilla isolering som fanns. Men även byggnader som inte tilläggsisolerats drabbas och det beroende på att ventilationen på vintern och våren är för dålig när fukt ska ventileras bort och på sommaren och hösten för bra när man inte vill ha in fuktig luft i grunden.  Risk för fukt, mögel, röta samt elak lukt som också kan påverka innemiljön.

Numera byggs i de flesta fall krypgrunder som är täta och isolerade, sk varmgrunder. Med komplement av en avfuktare i krypgrunden och ett tätskikt i form av åldersbeständig plast mot marken kontrolleras luftfuktigheten så att den inte överstiger gränsvärdet då mikrobiell tillväxt uppkommer.

Platta på mark utan underliggande isolering är en riskkonstruktion

När man upptäckte att krypgrunder drabbades av mögel, röta och lukt gjordes ett mycket dumdristigt drag. Man började bygga med platta på mark och i många fall på tomter som tidigare inte bebyggts då det var låglänt och fuktigt. Fram till i början av 1980 talet uppfördes platta på mark ofta utan underliggande isolering och dessutom ofta utan kapilärbrytande skikt i form av singel. Isolering och bärlinor till golvet lades ovanpå plattan. Många gånger bestod också ytskiktet på golvet av material som inte andas. Detta förde med sig att fukt trängde igenom plattan och orsakade skador i bärlinor, syllar mm. Risk för fukt, mögel, röta samt elak lukt som också kan påverka innemiljön.

Efter ca 1982, dvs med användandet av 1980 års byggnorm så flyttades isoleringen under betongplattan och ett dränerande lager av singel lades under betongplattan. Genom dessa åtgärder blev betongplattan torrare och varmare vilket gjort att lösningen fungerar bättre och det är så vi i de flesta fall idag bygger småhus.

Invändigt isolerade källarväggar

Kallas också inklädda källarväggar och det är såklart inte kläder källarväggen har utan invändig isolering. Den invändiga isoleringen gör att ytterväggen blir kallare och att varm luft inne i huset som tränger ut till betong/lättbetongen som är i kontakt med den kalla marken det då kondenserar mot den. Effekten blir som i platta på mark utan underliggande isolering, dvs att vi får risk för fukt, mögel, röta samt elak lukt som också kan påverka innemiljön.

Idag så isoleras grunden utvändigt så att betong/lättbetongväggen är varm och torr. Det gör att det inte kondenserar mot betong/lättbetong och lösningen blir då mindre känslig för fukt innifrån. Utifrån är det fortfarande viktigt att dräneringen fungerar och att det inte blir en ökad fuktbelastning vid husgrund på grund av lutning mot grund, stuprör som ändar vid grund mm.

Vind även kallad kallvind har på senare tid också blivit en riskkonstruktion

Vi har uppenbarligen inte lärt oss läxan av att isolera för mycket. Vi tilläggsisolerar vinden i syfte att få lägre energiförbrukning. Vinden blir då kallare och fuktigare då värmen från bostaden inte längre tränger ut i vinden och torkar ut utrymmet. Det har än så länge inte talats så högt om denna riskkonstruktion som sannolikt inom loppet av några år kommer att få andra riskkonstruktioner att hamna ur fokus. Det finns i Sverige upp till ca. tre miljoner vindar där väldigt många ligger i riskzon eller redan har blivit drabbade av mikrobiell påväxt. En annan orsak till ökat antal skador är byte av uppvärmningssystem vilket fört med sig sämre ventilation av bostaden som då ”läcker” upp för mycket fukt på vind, samtidigt som murstocken inte längre levererar ett värmetillskott till vinden. Risk för fukt, mögel, röta samt elak lukt som också kan påverka innemiljön.

Idag med de vältätade vindarna blir det aktuellt att ta till sig kunnandet från byggande av varmgrunder till att bygga varmvindar. Det är isolerade vindar med styrd ventilation och eller med avfuktare. Vi får se om det blir den lösningen som slår igenom eller någon annan lösning.

Enstegstätad fasad är den senast uppdagade riskkonstruktionen

Putsad s.k. enstegstätad fasad behöver vi inte presentera närmare då ett stort pådrag från massmedia gjorts kring denna förödande metod att uppföra vägg. Fukten kommer in i väggen men inte ut igen p.g.a. att luftspalt saknas. Skador uppkommer då och mögel frodas. Risk för fukt, mögel, röta samt elak lukt som också kan påverka innemiljön.

Idag har vi slutat med denna lösning och putsade väggar uppförs inte som enstegstätade.

Våtrum

Våtrum har en beläggning i dag som ofta är kakel. Rekommendationen för de skruvar som drogs genom kaklet har visat sig vara felaktig. Rekommendationen var att borra ett hål, fylla det med tätmassa och så dra igenom skruven. Nu visar tester att det är ett direkt felaktigt genomförande. När skruvan dras i så trycker den ut tätmassan på baksidan och det blir otäthter runt skruven som fukt kan tränga in i. Det innebär att det finns risk för otäthter i alla våtrum fram till 2014. SP testade för något år sedan tätskikt och i korthet visade det sig att 17 av 20 godkända tätskikt inte var täta ens i laboriatoriemiljö så Länsförsäkringar kom fram till att de har stora brister.Kort sagt så kommer det löpande nya rekommendationer för våtrum då det visat sig vara svårt att få det tätt och de rekommendationer vi ser idag är sannolikt reviderade om något år. Med det i åtanke bör samtliga badrum som kaklas ses som potentionella riskkonstruktioner. Det är dessutom fortfarande accepterat att lägga klinker på träbjälklag med en skiva eller liknande ovanpå träbjälklaget, risken är då att det inte blir stumt nog och att skivan och fuktspärren dras isär när värmen varierar över året. Det är emellertid inte möjligt för besiktningsmannen att se om utförandet under kakel och klinker är riktigt utfört så försiktighet anbefalles.

Anslutningar mot tak och yttervägg samt källarvägg

Allt som ansluter mot en byggnad kan vara en riskkonstruktion antingen via fukt eller mekanisk påfrestning. En mur eller trapp som tjälen kan lyfta i kan ge mekaniska skador på grund och fasad. En vägg eller tak som går mot fasad eller tak ska vara utförd så att fukt inte kommer åt att tränga in i fasad eller tak. Här är exempelvis plåtar som inte går upp under fasad och balkonger konstruktioner som är känsliga.

Idag okända riskkonstruktioner

Vi har med stor sannolikhet fler skandaler att vänta. T.ex. så var inte platta på mark med underliggande isolering tillräckligt testat innan man började uppföra denna typ av grundläggning. Framtiden kommer att utvisa om lösningen verkligen är så bra som man tror eller om ex ett igensatt dräneringssystem förvandlar den till ytterligare en riskkonstruktion. Risk för fukt, mögel, röta samt elak lukt som också kan påverka innemiljön.

Riskkonstruktion på grund av eftersatt underhåll

Utöver de riskkonstruktionerna som vi har ovan så kan vi få en riskkonstruktion genom att vi inte håller efter huset, dvs bristfälligt underhåll. Tak, dränering, värmepumpar, dålig målning är exempel på riskkonstruktioner som uppstår genom att underhållet inte skötts. Det innebär i korthet att yttertaksbeläggning byts när det förbrukats vilket för ett papptak är ca 20 år och för ett plåttak runt 40 år. Yttertaket måste vara tätt och det innebär att det måste ses över flera gånger per år eftersom även mindre skador kan ge fukt möjlighet att söka sig in i konstruktionen. Dränering bör bytas ca vart 20 år. Värmepumpar ska monteras så att kondensvattnet leds bort från grunden. Husets fasad och fönster ska vara målade så att fukt hindras att tränga in i konstruktionen.

Notera att ovan uppräkning inte är en fullständig lista på riskkonstruktioner utan främst är att se som exempel på vad som ofta inte fungerar på hus och som man som köpare och ägare ska vara uppmärksam på.